Ja jag har huvud bry, vet varken ut eller in om jag skall skratta eller gråta. Varför måste allt negativt ta överhand så fort det är något. Som jag skrivit tidigare har vi ansökt om byte av förskola för vår lillhöna eftersom vi inte kände att det hände något, vi inte fick den hjälp hon behövde. Nu är det så att efter vi lämnat in ansökan och tackat ja till platsen på den nya förskolan så har det skett en omorganisation i barn grupperna det skall bli åldershomogena grupper med en lång över inskolning, vilket de håller på med och den 11 januari 2010 kommer barnen börja på sina nya avdelningar. Paulina som skall börjas skolas in på sin nya förskola den 11 januari är nu oxå med på inskolningen för de andra barnen till sina nya avdelningar. Det låter invecklat fast det är det inte. Nu är det så att Paulina trivs väldigt bra på den avdelningen som 06:orna skall gå efter årsskiftet hon pratar om barnen hemma, vad hon gjort där hon frågar även när skall jag gå till blåsippan igen och vara med mina kompisar, hon skiner som en sol när hon talar om avdelningen. Har försökt förklara för henne att hon skall börja på en annan förskola och en annan förskola då blir hon ledsen.
Paulina har diagnosen Autism liknande tillstånd, hon har haft svårt med det sociala samspelet med andra barn, ta emot och ge hjälp, orolig vid förändringar, detta är något som förskolan jobbat på de sista månadran dagligen vilket har gett ett jättepositivt resultat, hon har gjort sådana framsteg som jag är mäktigt stolt över, de har gjort ett grymt jobb, det finns saker kvar att arbeta på med Paulina fast det får inte ta överhand nu utan nu njuter vi av nuet. Ifredags var jag på utvecklingssamtal på förskolan som var mycket bra, vi var överens på en gång tyckte allt stämde. samtalet efter genomgången av IUP:n har gjort mig mycket ledsen, tänkt mycket fällt många tårar. Andledningen är den att de har haft mötet om vår dotter och imorgon skall de ha ett till och på måndag igen med oss föräldrar. Jag tycker att jag blivit överkörd igen vilket jag sagt flertalet gånger att skall ni ha möte om vår dotter vill jag veta det och anlednigen till mötet. Vi ansökte om ny förskola för att få börja om från noll och lägga allt gamalt bakom oss. vilket jag känner att jag ej kan göra nu eftersom den nya, gamlarektorn med spec ped. och ansvars ped gått igenom hur det är med Paulina vilket jag har haft som önskan att vi föräldrar skall informera nyrektor samt nya pedagoger om vid ett möte. Alla dessa mötet som är inbokade är före de har fått träffa Paulina själva, så idag hade jag möte med Paulinas nuvarande ansv. pedagog om detta vilket resulterade i att jag satt och grät Paulina stod på utsidan och grät. Jag sa det att jag vill inte att Paulina byter till den nya förskolan utan jag vill att hon börjar på blåsippan med sina jämnåriga kamrater som hon redan talar om och känner tänk om det blir ett jättebakslag om vi går till den nya den risken vill jag inte ta nu. Jag bad ansv. pedagogen ta upp det med rektorerna och lösa det till det bästa för Paulina. Där utav att jag känner mig velig. Jag kände att jag hade stöd ifrån förskolan idag.
//KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar